Hallå!

Jag har precis kommit hem från infokvällen för dom som ska söka gymnasium till hösten.

Vi var ett bra gäng bageritjejer som var där och pratade om programmet.

Trevlig kväll.

Annars händer inte så mycket.

Jag går bara runt och är allmänt less på allt.

Jag kan vara glad ett tag, men så är det som om man puttas ner igen och allt känns bara jobbigt och tråkigt.

Det mesta känns krångligt och helst av allt vill jag bara vara hemma i Järvsö.

Jag saknar att ha familjen runt om mig så otrolligt mycket.

Men snart är det helg, och då får jag äntligen åka hem.

Sen blir det lov och det ska bli så otroligt skönt.
Jag vet att jag tjatar i det.
Men ibland kan jag sakna tiden i Järvsö så otroligt mycket.
Alla människor, dom man tillslut inte tålde alls där hemma.
Nu vill jag bara träffa dom igen och veta hur allt är med dom!
Det är fantastiskt att träffa nya människor, men jag kommer alltid att sakna dom gammla.
Dom som känner dig på riktigt och dom man delar alla minnen med.

Nej, nu blir jag bara sentimental och gnällig.

Men jag kan ju i allafall säga att jag förstått att man är ganska dålig på att uppskatta dom människor man har i sitt liv.
Man kommer på först efter hur mycket dom betyder och hur mycket dom gjort för en.
Bla bla.

Till något helt annat.

Räkningar. Vilket jävla påhitt alltså.
Studiebigraget, haha ännu värre.
Jag kan med all säkerhet i allafall konstatera att det är totalt värdelöst att bli vuxen.
Tänk på det, nästa gång ni säger att ni vill bli stora, småglin.

Nej ni, Nu ska jag diska och duscha och sen glömma alla mina besvär till ett avsnitt av Chicago Fire tillsammans med en god smoothie.

Puss.