Hejsan!

Jag är riktigt dålig på att uppdatera.

Men jag har inte riktigt tid, har det bra just nu. Jättebra.

Helgen spenderades i Torpshammar hos Hanna.

Riktigt riktigt kul helg, längtar redan tillbaka!

Tur att jag nos ska tillbaka snart!

Annars så flyter allt på som vanligt hemma hos mig och min kära sambo Johanna.

Hon flyttar ifrån mig 1:a februari, vilket är jättetråkigt.

Men hon flyttar två trappor upp så vi slipper inte varandra ändå! (skönt!)

I helgen åker jag troligen hem och firar pappa som fyller år på måndag.

Jag hoppas allt är jättebra med er och jag ska försöka skriva oftare och mer.

Hörs!

one day we'll be together

Hejsan!

Det var ett tag sen jag skrev.

Ibland finns det bara inget jag kan skriva om.

eller så hinner jag inte.

2013 alltså, hade en toppenkväll på nyårsafton med bästa tjejerna.

Här är Maja, Johanna, Emma och jag.

Jag tänker inte skriva något liknande "ååh, 2013 ska bli mitt år" "2013 ska bli så jäkla bra" för inget blir någonsin som man tänkt sig.

Men 18 år ska jag fylla i år.

Ja, jag har blivit gammal.

Kanske jag borde göra någon form av års-resumé.

Men, det orkar jag inte.

det enda jag kan tala om är att 2012 var ett år där så mycket förändrades.

och jag skulle ljuga om jag sa att jag är den samma idag som för ett år sen.

Inga drastiska förändringar, men saker och ting förändras.

Hoppas allt är bra med er och att 2013 blir ett toppen år!

Det är tisdag, kan inte tisdag vara den tråkigaste dagen.

Det är alldeles vitt ute, vissa tycker nog det är vackert.

Jag blir bara arg.

Jag tillbringade nyss en stund åt att drömma mig tillbaka till den bästa men ändå tyngsta perioden på senaste tiden.

Sommaren 2011.

Jag hade precis slutat högstadiet och jag tillbringade hela sommaren på jobbet, och tur var väl det  för det fick mig att tänka på annat än att ränka ner dagarna till den 12 augusti då jag flyttade.

Alla dagar var lika, jag jobbade, slutade och tillbringade kvällarna med världens bästa vänner.

Det var fiske med josefin, långa nätter med timmar av prat.

Förhoppningar och förskräckelse inför det som skulle komma.

och även om jag var så rädd, så har jag nog aldrig mått så bra.

Jag ville bara ta vara på den tiden.

Allt det jobbiga fick vänta.

Men nu är det vinter 2012, och jag skulle göra vad som helst för att få vakna och gå till öjeskolan.

Ha mina gammla lärare och alla gammla kompisar.

Äta i sveriges minsta matsal och åka skridskor på idrotten i sveriges minsta ishall.

Ibland undrar jag om det bara är jag som inte kan släppa det förfluta eller om alla andra också ibland drömmer sig tillbaka till Järvsö och Öjeskolan.

Det är nog bara jag, jag ska jobba på det där med att släppa saker och ting.

Har hört att det inte är bra att bli fast i det förflutna.

Men det är viktigt att inte glömma också.

och jag kommer aldrig att glömma.

Hejsan!

Ja, jag klickade upp sidan för att börja skriva ett inlägg, en timme senare "just det"

fastnade i helt andra saker.

som om den informationen, var viktig för er, haha!

Efter 6 veckor, nästan ett helt sommarlov ju (!) så är vi bagar-tjejer i morgon tillbaka på skolan.

usch utbrister nu alla stackars elever.

hahah!

dock hade jag gärna varit kvar några veckor i sandviken, även om det var lite körigt och jobbigt ibland.

så var det riktig skönt att baka heeela dagarna!

har inte alls någon lust att kliva upp och måsta fundera på hur man ser ut och hur man beter sig hela dagarna i skolan.

lyckas ändå aldrig så bra med det, haha!

men att få vara uppe längre än 8 på kvällarna är efterlängtat, haha!

jag har egentligen inte så mycket att förtälja, livet rullar på precis som det gjort i 17 år.

enda skillnaden just nu är väl att jag bor lång-granne med världens största halmbock, det är mycket trevligt!

ska hälsa på varje dag!

mys!

hoppas allt är alldeles förträffligt med er!

så hörs vi!

puss och kram!

Jag har insett att jag mest bloggar om markus krunegård och mat.

Men, nu tänkte jag prata om en annan väldigt viktig del av mitt liv.

Nämligen, min träning.

Efter att jag hade lagt fotbollsskorna på hyllan, efter en 5 (6?) år lång fotbolls-karriär, så vart det inte mycket gjort.

Ängnade väl ett år till att inte röra mig ett dugg.

Men runt slutet på 9:an så tog jag upp träningen ett tag, för att sedan tappa intresset igen.

Jag har alltid haft idrott som ett av mina favoritämnen i skolan, och har även varit fotbolls-tränare under en sommar.

Och sport i övrigt, hockey,bandy,speedway,fotboll,innebandy har alltid varit en stor del av mttg och min familjs liv.

Men min egen träning, njaa..

Men vid den här tiden förra året så tappade jag lusten till att var eviga dag gå hem till en tom lägenhet efter skolan.

Jag tappade lusten till att vara sjuk jämt.

Så jag började prommenera, och sen började jag powerwalka.

Och jag började tycka att det faktisk var riktigt roligt.

I mars/april någon gång så började jag springa, och jag som alltid hatat att springa.

Jag, som typ vägrat att springa bytte timmarna vid datorn/tvn till springturer runt om i Gävle.

I juli deltog jag i mitt första löpar-lopp på 3(?) år, trots att jag inte satte mitt mål så var jag riktigt riktigt stolt!

Jag hade ju faktist bara tränat seriöst sen i April.

Och efter en lång vinter så siktar jag nu på vår-ruset här i Gävle.

Och, tack vare all denna träning, så har jag på något sett också börjat fundera lite mer på vad jag äter.

och lika som flera kompisar, så har jag lite svårt att dricka läsk!

Vad händer när jag ställer mig på vågen då?

Inte ett dugg faktiskt, tyvärr.

Inte ett enda sketet lite kilo har jag tappat.

Vad händer när jag köper kläder då?

Väldigt mycket!

Jag har gått från storlek 40 till 36 på överkroppen.

och från 31 till 27 i byxor.

och trots att jag inte riktigt ser det själv, så känns det som om det borde betyda en ganska stor förändring.

Och ja, jag vet att vi bor i jante-lag-sverige, men JA! jag är stolt över mig själv.

Mest över att jag faktiskt har motivationen till att ta mig ut och springa.

och visst känns det fint att se lite resultat.

Jag är inte speciellt snabb, men jag är uthållig som fasen om jag vill.

Jag avgudar kännslan av riktigt bra genomförd träning.

Som idag, har haft svårt att komma igång efter min 3 veckor långa skadeperiod (benhinneinflammation)

men idag känndes det för första gången på länge riktigt jäkla bra.

Så, på med skorna trotsa vintern och börja träna!

den enda bilderna jag hittade på mig själv vid träning, första bilden är efter loppet i sommras på en mil.

ser ut som fan, men jag va ju slut!

Det var en kväll i Juni.

Jag satt hemma och surade över att jag inte befann mig på Peace And Love.

Men så, såg jag.

Markus Krunegård 2:a November, Gävle Konserthus.

Den 15 Juli fanns biljetten i min hand.

Och nu är det knappt 24 timmar kvar.

Längtar tills jag i morgon ska klicka upp Instagram och se att han befinner sig i samma stad som mig.

Åh ,det måste bara bli så otroligt bra som jag förväntar mig.

Det enda jag bloggar om är mat och Markus Krunegård.

Folk måste tro jag är dum i huvet.

Jag har ett liv, ibland i allafall!

Men enda sedan 2009 har jag längtat efter detta.

Så låt mig ha den här kvällen.

Och låt det bli allt jag längtat efter.

Alla, förhoppningsvis alla har väl drömmar.

Om att bilda familj, gifta sig. Sjunga inför stora publiker. Spela NHL-hockey. Vinna Kock VM. Spela fotboll i premier league. Det kan ju vara vad som helst.

Min största dröm är att komma till USA.

Jag är så otroligt fascinerad av allt som har med USA att göra, sporten, maten, högtiderna, samhället, människorna.

Om allting blir precis som jag vill så flyttar jag dit ett år efter studenten och jobbar på ett riktigt Amerikanskt bakery.

Eller en Diner.

Jag vill springa runt i färgblada midjeförkläden med cupcakes smet i hela ansiktet.

Gå på en riktigt amerikansk date.

Se en NHL match live.

Ta långa springturer längs en beach i florida eller L.A

Jag vill göra allt det man ser i amerikanska filmer, och även om jag är riktigt nöjd med min uppväxt här i sverige.

Så, kan jag inte låta bli att undra hur det hade varit att tagit den gula skolbussen på mornarna och äta Pizza till lunch.

Extra jobba på någon smothie-bar och gå på en riktigt Prom!

Jag vill uppleva julen, sommaren, och framför allt Thanksgiving (och black friday).

Jag vill se vinter,sommar,vår och höst i USA.

En dröm jag tänker på varje dag, och ett minne jag förhoppningsvis kan se tillbaka på om 30 år.

och tänka, shit jag gjorde det och fan va kul det var.

Jag vill bara känns kännslan när jag kliver av planet och för första gången sätter ner fötterna på amerikansk mark.

Äta min första äkta amerikans paj, cheasecake och cupcake.

Springa runt med en latte i handen och solglasögon på.

Vakna av solskenet på en madrass på golvet i minsta lägenheten.

USA 2016, låt det bli sant.